Önskelistan

Då fyller man snart 25!
Här kommer årets önskelista... 
 
En spark vill jag väldigt gärna ha. Kanske tantigt, men det struntar jag i!;)
 
Skitsnygg jacka från bubbleroom.se
 
Presentkort på nelly.com
 
Koss hörlurar som man formar efter öronen.
Money, money, money!
Vill jag ha för det har man alltid för lite av...
 
Eller varför inte suntan - tior!!;)
 
 
Och ett presentkort på Amandas Hårknut vill jag ha.
Skulle verkligen behöva fräscha upp håret!
 
Presentkort på fransförlängning, eller för att fixa naglar. Alltid kul!:)

Ett litet hjärta som slår...

Idag är en bra dag. Idag är en dag full med lycka 
Jag ska berätta för er varför... 
Vi plussade på en sticka för ett par veckor sedan, och lyckan här hemma var total. 
Som tidigare har vi inte alls kunnat hålla detta hemligt, utan våra nära fick veta det i princip samma dag. 
Vi vet att mycket kan hända dom 12 första veckorna och att ingenting är säkert i början, men har ändå alltid tänkt att det kan vara skönt att dom vet, för skulle nåt hända så förstår alla varför man är ledsen. 
Så hände det som inte fick hända... jag fick fruktansvärda kramper i magen och började ana att någonting var galet. Det började först som molvärk och gick efter nån dag över till krampattacker som tvingade mig i liggläge. 
Jag ringde till gyn och fick en tid att komma om två dagar. Skulle jag börja blöda fick jag komma in akut. 
Dagen innan ultraljudet funderade jag på att avboka det, för då var allting som vanligt igen. Jag kände ingenting.
Inte det minsta ont, och frisk och kry som en nötkärna! Så det kändes ju onödigt att behöva ta ledigt från jobbet och slösa både pengar och tid på det... men så tänkte jag att det iaf kunde få vara kul att titta på bebisen även om man inte ser så mycket i början... och att få det bekräftat att allt var som det skulle, fast jag trodde jag oroat mig i onödan. 
Jag åkte in. Satte mig i gynstolen och gynekologen kunde snabbt konstatera att det inte var något utomkvedshavandeskap, och jag kunde andas ut.
Så blev hon bara tyst... i  nåt som kändes som flera minuter... förstorade bilden på skärmen där embryot låg, och mitt hjärta slutade slå... För det fanns inte en endaste rörelse där. 
Ingenting. Inget hjärta som slog. Ingenting... och jag började störtlipa! Hon frågade om det var en planerad graviditet och jag svarade att ja det var det.
Hon kunde inte förklara varför det blir så här men sa att det kan vara kroppens sätt att rensa det som inte kan överleva. Så fick jag en ny tid en vecka senare och skulle det se likadant ut så skulle jag få ett abortpiller för att driva ut.
Då förstod jag varför allt gått över så där plötsligt. Jag mådde så dåligt!!!:(
Jag var så förtvivlad. så många känslor inuti. Och även fast det var i början. Även fast det inte hade hunnit bli en bebis, så kändes det som att jag hade förlorat något stort.
Lyckan att få bära på dig, så efterlängtad av oss. 
Under veckan som gått har jag gripit efter alla hamlstrån som gått att nå. Jag har inte velat ge upp hoppet fast jag visste att jag kanske skulle bli lika ledsen en gång till...
Jag har inte fått någon blödning. Jag har varit ovanligt trött. Mina bröst har varit spända, en morgon mådde jag illa och sånt borde väl försvinna om man får ett missfall? 
Idag fick vi komma tillbaka. Jag var så nervös att läkaren fick be mig slappna av. 
Jag tordes inte titta på skärmen ens för jag ville inte se samma sak en gång till. Men när Johan började le så vände jag mitt huvud till skärmen, och där pickade små, små hjärtslag för fullt 
 
Så idag kanske ni kan förstå att vi är väldigt väldigt lyckliga här!;)
 
 

♥ ♥ ♥

 
Kära Alice, vem
Får följa med dig hem

Vill inte tro på det jag ser
För du
Är värd så himla mycket mer
Än han
Som struntar i dig när du är dig själv
Men sagan får ett lyckligt slut, ikväll

För du, som innan var blind
Du ser som vi andra,
Att du inte får falla,
Du står stadigare än alla vi som ser
På hur du
Du vänder, du ler
Du andas, du tar ett kliv fram
Ett till mot ditt nya liv
Kanske fånigt att säga
men jag har aldrig vart så stolt...

...Som just ikväll
Och även fast
Vi ej vet hur det känns imorrn
Syns det
Min vän, nå't magiskt är på gång ikväll

Kanske fånigt att säga
Men jag har aldrig vart så stolt

Turn the tide

 
Den här låten har fått mig att vela kämpa, den har betytt mycket för mig dom sista månaderna. 
 
 
Jag tänker inte förneka att livet tagit konstiga, krokiga vägar. 
Ibland känns det som man bara har velat ge upp. Det känns som att det aldrig bara får vara enkelt, och smärtfritt... 
Syns det en liten strimma av ljus någonstans, så lyckas det alltid komma en vindpust i vägen. 
 
Idag har jag haft mitt sista möte med en viktig person, som hjälpt mig reda ut allt kaos på insidan. 
Som bara vuxit, vuxit och hotade att förpesta resten av mitt liv. 
Tills jag bestämde mig för att vända om. Ta itu med det. 
Jag har så mycket att vara stolt och glad över. 
Jag kan fortfarande vara ledsen över mitt förflutna, jag kan fortfarande öppna en dörr på insidan där jag är besviken, och jag får till och med vara arg. 
Men jag tänker inte låta det förpesta allt det fina jag har idag. 
 
Tack Ingela på pitehälsan, du har fått mig att hitta min styrka ♥
 
Johan, för att du alltid håller min hand ♥ min fina, vackra familj som gör att hjärtat gör volter!
Sammy för att vi får ta hand om dig. 
Ni som får mig att må bra!! Nu struntar jag i allt det andra... Allt det onda.

wow!!!

Nu kan vi android anvädare också blogga från tfn med blogg appen (jag vet. det har säkert gått en hel evighet, men det är sånt här man måste berätta för mig!!) hejja vad kul:-) detta roar vi oss med ikväll... eller grabbarna är roade iaf. själv måste jag nog finna nåt annat att pyssla med än att glo på detta...  

Frånvarande

Jag har tagit en bloggpaus, och spenderat tiden som blivit över till annat än bloggen. 
Men faktiskt har jag varit in nån gång och försökt, är det bara jag som haft problem att lägga upp??? 
Har bilder från Bellas födelsedag, men se det går icket. Får kanske försöka imorgon igen...
 
Imorgon ska vi in till Piteå för att åka lite karuseller med flickorna. Det blir nog en bra dag:)
 
Och idag har vi varit till Njallejaur över dagen. 
Jag saknar att vara där!!!
Men det var faktiskt inte bara ett roligt besök.
Jag har blivit tvungen att faktiskt inse att renoveringen av den stugan är betydligt mer omfattande än vad jag först trodde:( 
Det är ganska uppruttnat i hela kåken. Och mitt hjärta blöder litegrann just nu. 

Tre bra saker


Smarta Bella

Bella var så söt idag. Hon ville prata med pappa sin och ringde till han flera gånger.
Till slut sa Johan puss och kram och då säger Bellla
 - Men pappa (daaaa), inte kan man ju kramas i telefonen!
Så frågade han om hon hade ätit upp sin mat. Då tar hon telefonen och lägger den i tallriken och säger
- ja, det har jag. TITTA vad duktig jag har varit!!!
 
Vi fick oss ett gott skratt;)

Nu har jag börjat...

Ta itu med hälsan. Tre gånger på en vecka har jag varit ute på promenad/jogging/löpning, och det tänker jag fortsätta med!
Bara man ger sig själv tiden att komma ut så är det ju underbart dessutom.
Men jag insåg när jag ställde mig på en våg (vi har ingen hemma) att jag faktiskt vägde lika mycket som nästan halvvägs i min senaste graviditet. What happened?
 
Så nu jobbar vi framåt mot ett sundare jag!:)

Det här med cykelhjälm

Nu är vi tillbaka efter ett härligt dygn hos familjen Larsjos i Rosvik.
 Det har varit mycket rännande under semestern. Nu kanske det blir några lugna dagar hemmavid. 
 
Jag tänkte ta itu med ämnet cykelhjälm.
Använder ni hjälm?
Det finns ju ingenting på jorden som får en att känna sig så töntig och osexig som en cykelhjälm...
Hallå?!
 

Jag fick min hjälm i födelsedagspresent förra året, och jag har *harkel harkel* aldrig använt den. 
Idag fick den invigas för att min dotter ständigt påpekar att man inte får cykla utan hjälm, och att jag alltid glömmer den. Det funkar väl inte i längden att jag säger så?
Det är ju inte okej att glömma nåt som man måste ha. Så när hon påpekade det idag, igen, så var det bara att ta på den.
Jag hoppades innerligt att ingen skulle se mig på vägen!
 
Men man kanske växer in i den? Så att man lixom inte märker längre att man har den på sig?
För det andra så känns det ju som att ha ett strypkoppel på sig...

Kladdkakebak

Med betoning på kladd:)
För några dagar sen fick flickorna baka kladdkaka alldeles på egen hand (jag vägledde dom naturligtvis...:P). Dom fick sätta i alla ingredienser, och röra om och det var ju jätteroligt.
Stökigt blev det, och kladdiga var dom. Men kakan det var nog den godaste kladdkaka jag smakat!
Stolt Bella bjuder pappa på hennes kladdkaka
 

Flickornas bloggar

Är det någon som tycker att flickorna försvinner från bloggen?
Jag bloggar om deras dagar på egna sidor om någon är intresserad. 
Men för det mesta så står det liknande saker i bloggarna.
Man är ju ändå med dom hela dagarna:)
 
Isabelles
Ronjas
 
Snart ska vi till lekparken där vuxen-barn gruppen träffas tisdagar kl 10, när vädret är fint.
Och det är det ju idag:)
 

Muskus

Idag drog vi till Muskus för lite sol och bad och trevligt sällskap med familjen Nord!
 
 
Ronja for till farmor och farfar som var sugna på att låna. Det var hennes tur den här gången och hon blir säkert riktigt bortskämd där:)
 
 
Vet ni vad?
Jag fullkomligt älskar sommaren just nu! Att få umgås med min underbara fina familj är det bästa som finns! ♥

Påle

Idag har Sofie och Fanny varit förbi en sväng. Tänk att lilljäntan blev en månad idag!
Tiden går för fort!
 Sen for vi till Påle för lite bad. Flickorna älskar att bada och Bella har ju tjatat sen igår att få fara på stranden.
Det var inte det bästa vädret, men betydligt bättre än igår iaf!;)

Förlovningsdag

Idag har jag och Johan femårig förlovningsdag. Vi glömde båda två bort det... Men grattis till oss iaf:)

Grymt humör!

Idag kan man tänka sig att jag skulle ha vaknat på rätt sida, särskilt med tanke på att hela familjen sov till halv tio på morgonen. Men mitt humör har svajat som en berg och dalbana och jag har kännt mig som en gnällig, grinig 3-åring i sin värsta trots!:(
Man får skylla på pms, va???

Alla dagar kan inte vara bra dagar.
 
Men vi hade en fin stund på knalledagen, när flickorna sprang knalleloppet och fick prova gymnasternas matta och bom. Och även se deras uppvisning. Dom var helt lyriska och Bella ville direkt göra likadant själv. Det var lättare sagt än gjort hehe;)
Men försöka måste man ju!
Här är dom två utmattade damerna efter knalleloppet

Idafors

Som sagt så for vi till Idafors igår och kom hem idag. 
Vi har haft det supermysigt! Ätit gott och avnjutit tiden med goda vänner, badat badtunna, och även i forsen!! Brrr, va kallt det var! Men i skulle man förstås;)
Jag är ändå mest fashinerad av alla fjärilar som var där!
Det kändes som man gick runt i ett sagoland. Allt var grönt och vackert.
Skogen gav precis rätt vibbar och när man satte fotstegen mot marken så lyfte hundratals fjärilar mot skyn.
Jag har aldrig i mitt liv varit med om något sådant förut. Försökte fota det, men man är ju inget proffs ännu så det blev mest en massa suddiga prickar typ. Men dom kom med på nån bild iaf...

Husvagn och badtunna

Idag åker familjen till vänner för att bo en natt i husvagn och umgås. Äta grillat och bada badtunna. 
Och Bella och Ronja ska få leka med sin kompis Agnes:)
Sa jag att vi ska vara borta en natt? Johan har packat ordentigt haha;)

Inte riktigt rätt...

Idag har jag och Johan varit på Åberget utanför Boden och klättrat, så flickorna har varit hos farmor och farfar.
När vi skulle åka hem från dom somnade båda flickorna i bilen, så jag och Johan bestämde oss för att gå in och blanda välling och lägga dom direkt i sängen.
Vi sket i tandborstning, och pyjamas idag.
Bella tyckte det var något väldans fel i rutinerna (hon somnade inte om till flaskan), för efter en stund hör vi henne inifrån rummet...
- "men inte brukar väl jag sova med filt. Jag brukar ju ha pyjamas".
Johan öppnar dörren och när vi kikar in så står hon där mitt på golvet i t-shirten som hon haft hela dagen, och favoritfilten virad runt kroppen...
Då var det ju bara att byta om till pyjamas såklart!;)

Free hugs

Igår gjorde vi oss varsin skylt jag och Johan och drog till Luleå för att stötta och vara med i free hugs.
En kampanj som går ut på att göra osjälviska, vänliga handlingar som att ge en kram för att sprida glädje, och få andra att må bättre.
När vi kom dit och träffade Jesper och Elin som har startat den här så kändes det väldigt nervöst kan jag säga. Springa runt på stan och krama främlingar gör man ju inte varje dag!
Men efter en 20-30 kramar hade man blivit varm i kläderna, och det kändes riktigt bra att få vara med och göra nåt som påverkar andra:)
Och vilka härliga människor det var! Efter allt kramande så käkade vi middag med dom på baan thai, och jag kan säga att jag hade kunnat sitta i många timmar till och lyssna bara...
Men Jesper hade en föreläsning om sin resa och vägen till lycka att passa.
Vi gick på den, och jag känner mig riktigt positiv idag efter den. Det gäller nu att inte glömma alla tips så man kan se sig själv i ett nytt ljus! Och det är precis vad jag behöver nu!!
För den sista tiden har minsann inte varit enkel för mig:( så nu kör jag mental träning på hög nivå!
Om ni vill läsa om deras resa så finns en artikel här:
Jesper och Elins resa genom Europa

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0