Den började inte bra kan jag säga. Jag anmälde mig i somras till vasaloppet med målet att under 2015 klara en svensk klassiker. Men träningen kom inte riktigt igång... Nåt löppass här och där blev det.

Men sen kom vintern och det enda som saknades var snön för att börja åka skidor. Jag hade ett par som jag fick ta över efter min svärmor som jag tänkte danka av på min premiärtur.

När dom öppnade spåret på kanis tog jag dom och åkte fylld av glädje dit. Jag kanske ska säga nu att jag inte har stått på ett par skidor sen jag gick skolan. På idrottstid. 

Spåret börjar med en liten liten backe. Som jag absolut inte tog mig uppför... Det var ett skidtag fram och sen glidandes det dubbla bakåt. Jag blev ju naturligtvis jätteupprörd, jag tänkte ju att det skulle vara lätt att åka. Nåja jag fick knata upp innan jag fick möta nästa problem. Att åka på plan mark. Jisses. Det gick inte alls. Jag var som bambi på hal is. Och fullt med folk var det på spåret och jag hade långa skidor och korta stavar. Såg nog rätt rolig ut för när jag blev omkörd så log mina medmotionärer åt mig så där "lycka-till-aktigt". Jag tog av mig skidorna och tänkte att jag åker på sportaffären nästa dag och köper fäst tejp. Då jävlar ska det gå! Har ju hört att det här är den nya mirakelgrejen... 
Sagt och gjort står jag i affären där dom är lite så där men snälla lilla vän, inte kan du ha fäst tejp på fiskfjäll, du måste ha nya skidor. Ja vad vet jag?! Det gjorde väl inte saken bättre att dom var en si så där minst 30 cm för långa.... Så jag kom hem och sa till Johan "det var en jävla dyr tejp det där!!"....  - "haha så du köpte nya skidor ändå?"... 
Jag tog mina nya skidor till spåret och begav mig upp för den första backen, och det gick väl bättre än första gången. Upp... men inte ner. För då jävla spåra jag ur så det rök baki mig, haha!!

Men jag tänkte att man måste upp på hästen igen som dom säger och tog nästa backe också. Kan säga att spåret svängde. Men inte jag... ;P Jag for ut i ris och snår och träd och trodde en sekund att jag hade knäckt mina nyinköpta skidor. Då for jag hem. Punkt. 
Efter det där andra passet har det varit fullt med skidelever på spåret nästan varje gång jag varit ute och jag låter dom åka som proffs, så håller jag mig på sidan om på det plana spåret som är typ 400m långt. Ganska enformigt att åka runt runt runt 100 ggr!! Nästan så man blir yr i bollen... 

Men så igår hade dom förlängt spåret, och jag var där sent. Ensammen (med lotta men hon är ju lite av min pt så det är ok), tror ni jag blev nå lycklig när jag såg spåren gå in mot skogen!:)

Så jag var ju snabbt på det. Till slut kommer jag till en gul jättestor skylt där det står "VARNING!! BRANT BACKE". Och i mitt huvud tjuter det "VARNING VÄND OM!!!!" Jag "smyger" fram och tänker att jag tittar väl ut på stupet.... ungefär. Å ALDRIG ATT JAG SKA NER DÄR!! Vänder om och börjar oroa mig för att frontalkrocka med andra åkare när jag inte kan kliva ur spår "i fart" så att säga (blev ju fel håll). Så jag vänder igen och ber till gudarna att ingen ska komma och se mig... Närmar mig backen igen och börjar ploga för kung och fosterland, med hjärtat i halsgropen. Vet inte riktigt om jag törs titta men tänker att det är nog säkrast eftersom att spåret även svänger. Skrek lite i falsett...  och insåg jag att jag just hade tagit min FÖRSTA backe utan att spåra ur/kraschlanda/vurpat! Lyckan var total så jag tog ett varv till och andra gången åkte jag ner!:) Det var så härlig snö, och nu har jag förhoppningar om att jag ändå ska lyckas ta mig runt med mycket träning. Jag är ju skitdålig på detta så mitt enda mål är att ta mig i mål, att dom inte hinner dra repen så jag måste avbryta... 5 mil av 50 som jag tänkt hinna åka innan det är dags är gjorda och jag springer betydligt fortare än vad jag åker skidor så min utgångspunkt här är ju inte bra!! Men kämpa det ska jag!! Med svett, tårar och många blåmärken (säkert många ofådda också) är jag på G!

Ta itu med hälsan. Tre gånger på en vecka har jag varit ute på promenad/jogging/löpning, och det tänker jag fortsätta med!
Bara man ger sig själv tiden att komma ut så är det ju underbart dessutom.

Men jag insåg när jag ställde mig på en våg (vi har ingen hemma) att jag faktiskt vägde lika mycket som nästan halvvägs i min senaste graviditet. What happened?

 

Så nu jobbar vi framåt mot ett sundare jag!:)

Idag tog jag mig på gymet efter jobbet. Flickorna och Johan var borta så då passade jag på.
Jag har varit extremt dålig på att ta mig tid till att träna. Men nu har jag fått en nytändning, så jag ska kämpa på hade jag tänkt. Kanske kommer det bli att skriva lite mer om träning, vi får se.
Jag tycker det är svårt att få tiden att gå ihop. Man vill ju inte direkt lägga 1-2 timmar på gymet när man jobbar mellan 4-6 dagar i veckan och inte är hemma först efter 17... Jag tycker jag träffar mina flickor nog lite som det är. Man kommer hem, äter lite mat och sen ska dom sova typ... men jag fick en snilleblixt igår. Att man kanske skulle försöka ta sig dit innan jobbet istället, då sover dom ju ändå. Men det är ju det där med att ta sig upp då;P
Har iaf tänkt ta nå bilder nu när man börjar så man har att jämföra med senare.

Jag fick förfrågan om jag inte skulle ställa upp i K&F´s mästerskap i år igen (stryketävlingen jag var med i förra året). Men med tanke på att jag bara tränat på gymet tre gånger i år, och att det är typ en månad kvar så sa jag "troooor it de". Men egentligen borde jag vara det. Bara för att ha nåt att träna för. Det brukar som gå bättre då.
Vi får se.
Det kanske inte blev nåt roligt inlägg det här.
Men magrutor till sommaren, det har jag sagt att jag ska ha!;P

Sista dagen. Nu ska jag gå och lägga mig så det blir morgon fort. Då ska jag äta en efterlängtad kaviarmacka med ägg på. Och jag ska njuta av den lääänge.
Idag har det inte riktigt gått bra. Körde på tills det kändes som att jag skulle svimma på gymet? Har inte riktigt varit med om det förut. Stod i duschen länge och filosoferade. Då kom jag ju på att jag inte hade ätit nån middag. Hur fan kan man glömma bort att äta middag?! Alltså glömma! Så efter 9 timmar utan mat och stenhårt pass kanske det inte är så konstigt att man får en svimkänsla........?

Men jag slog PB iaf;)

Lite kyckling och sallad igen då så här lagomt sent på kvällen.
Kommer inte äta kyckling på länge kan jag tala om.

Godnatt

Idag har jag utsatts för frestelser, det vill jag lova. Först hade Sofie och Nisse en massa fika, för dom fick finfrämmande från stan. Sen gick jag och Bella för att fira Emilie som fyller år idag. Vi köpte henne en jätte söt spargris med blommor på, så hon kan börja spara:)
Där bjöds det ju naturligtvis också på fika, och en helt ljuvlig godisskål stod dessutom på bordet. Alla regnbågens läckra färger fanns där i. Och jag såg nog ut som en sankt bernardshund där jag stod och dregglade. Fyyyy, man ska inte gå på kalas. Och vi som ska på ett till imorgon.
Men jag har tuggat på min kyckling, och broccoli. Försöker intala mig att det smakar som en center, men icket. Nu börjar suget komma tillbaka, men jag antar att det är för att jag vet att grejen snart är över.

Vi var tillbaka på gymet idag. Jag är nöjd över dagens prestationer. Känner mig mör i kroppen. Försöker träna på dips. Det är ju hemskt att man inte klarar en endaste en! Jag lixom tappar mig själv på vägen ner. Duns! Så sitter man på ändan. Är jag för tung, eller är jag för svag;)?

Idag har jag varit på gymet och tränat. Tyckte det gick riktigt bra idag. Och ändå är jag inte i närheten av Sofies resultat. Det känns bara löjligt att jämföra. S.U.C.K
Men men. Jag har en månad på mig att bygga upp mig. Räkna inte bort mig;) höhö
Iaf, så efter träningen tog jag en proteinshake. Det var socker i den. Lots of sugar. Vad säger man? Failure. Nej, jag tycker inte att jag har misslyckats ändå. Till min stora fasa upptäckte Johan att jag inte är färdig imorgon, utan på söndag. Jag åt ju kräm till frukost torsdan jag började.
Annars har jag skött mig exemplariskt med mat och mellanmål idag. Men kan tala om att jag började må illa av den där shaken. På riktigt. Blev helt snurrig. Då fattar man vad det gör med kroppen.

Idag har jag tuggat i mig knäckebröd med smör och ägg till frukost. Dill på. Det var gotta.
Köttfärsbiffar och broccoli blev det till lunch, och stekt kyckling med massa kryddor och broccoli till middag. Konstigt att jag inte tröttnar på broccoli?
Jag känner mig lite som en ny människa faktiskt. Mycket piggare. Det är en annan Zara som stiger upp på mornarna. Om man nu bortser från just den här morgonen...

Alla borde testa rensa sina kropp nån gång.

Det här går ju superbra!! Johan har surrat en massa om chips och baguetter med vitlökssmör och aioli, för att reta mig idag. Visst tänker man på det någon sekund när han står där och tjatar om det, men sen försvinner det lika fort igen.
Jag är förvånad! Detta hade jag aldrig trott. Jag tänker inte dygnet runt på godis och choklad. Vilken känsla!:)
Nu tänker jag mest på mjukt bröd till frukosten, om jag ska vara ärlig...

Vilken miss dock! Johan var ju inte alls ledig idag. Och som om inte det var nog så började han tidigare också. Så inte blev det någon tripp till affären. Får ta den imorgon istället. Här har ätits köttfärsbiffar i stora lass idag... hehe:) Och både Jonas och Bella gillade dom. Det var väl inte illa. Bella ville till och med ha mer:) Och Jonas ville ha några med sig hem. Så klart han fick det.

Ja, det där med mellanmål gick ju käpprätt åt h-vete.
Ikväll har jag stått och gjort biffar. Massor med biffar. För att förhindra att det inte finns nåt hemma som går fort att värma. Det är det som har varit mitt problem. Jag har inte hittat nåt i stressen som går fort att värma, och då har det blivit en filtallrik istället. Och inte är det någon räddning med mycket näringsämnen i.
Men jag blev bjuden på lunch hos Sofie och Nisse. En lövbit med broccoli och tzatsiki på kessela. Mums!:)

Imorgon är darling ledig och då kanske det blir lite struktur på hela vardagen. Jag kanske tar mig en tur till ICA för att se om jag hittar lite sockerfria födoämnen att fylla kylen med.

Bara fyra dagar kvar, känns gött kan jag tala om!

Det första jag ska äta är bröööööööd! Oh, yeaah. Med ägg och kaviar på!

Igår var det dag 5 och jag skäms över den! Jag tänkte inte en enda gång på nåt med socker i. Faktum är att jag inte hann tänka alls.
Bella vaknade och var på det sämsta tänkbara humör, så jag hade fullt upp med att hålla henne i schack innan vi skulle gå på dagis. Frukost hann ej intas av mig.
När vi kom hem var jag vrålhungrig. Det var mina flickor också. Bara sätta sig själv i andrahand och ge bella lunch samtidigt som man skulle ge Ronja flaskan. Sen var det hög tid för bellas middagslur, och efter det sprang jag till kylen och greppa det första jag såg. Kasta i mig en tallrik fil med krossat knäckebröd över. Sen var det fart och fläng tills Bella skulle äta middag. Då kasta jag i mig ännu en filtallrik. Sen var det lek och don för fulla muggar och när barnen sov, ut och skotta! För väderguden är inte på min sida och beställde snö så vi kan öppna en kanisbacke här snart. När jag kom in var jag DÖD. Jag kastade i mig lite nötter och sen var det godnatt.
Summering: Ej okej om man vill känna sig som en människa.

Idag var det fjärde dagen på detoxen, och det känns mycket bättre. Imorse var jag irriterad över att inte kunna sätta några flingor i filet, men annars har jag inte tänkt så mycket på det. Så här såg dagens intag ut.
Frukost: en skål med hälften kesella, hälften afil och en smulad finn crisp.
Lunch: omelett gjord på 2 ägg, vatten, fetaost, soltorkade tomater, purjolök, kryddor.
Middag: currystekt kyckling med tsatsiki gjord på kesella, gurka, vitlök och salt. Till det 1 ägg, ruccolasallad och körsbärstomat.
Kvällströst: en (stor) näve nötter...
Imorgon ska jag försöka komma ihåg mellanmålen. Är sämst på att äta mellanmål.

Jag och Johan kör en sockerdetox nu. Efter 12 timmar sa Johan att han inte vill umgås med mig förens det är klart. Jag var visst redan ett monster?
Igår hade jag en huvudvärk från helvetet, men idag känns det bättre. 10 dagar ska vi köra. Johan började i tisdags. Jag med, men avbröt när tanden drogs för jag fick inte i mig nåt annat än kräm. Svagt, kanske en del tycker. Det finns ju fil. Men jag ska inte vara sämre. Min start blev i torsdags. Det är AP-jobbigt. Inget socker är det som gäller. Inga sötningsmedel eller fruktsocker heller. Det är socker i ALLT. Jag får typ tugga på en köttbit med sallad till. Tråkigt säger jag. Och jag har till min fasa upptäckt att kött inte är särskilt gott. Inte om jag inte får dränka det i min älskade aioli. Men idag blev det serverat köttfärsbiffar med soltorkade tomater och fetaost, och det kommer jag äta fler gånger under resterande dagar. Detta är inget jag gör för att gå ner i vikt, utan för att bli av med mitt sockerberoende.

Jag kan tala om för er att jag gör inte annat än drömmer om en godisskål, ett glas daim-oboy, eller framförallt aioli. Jag fullkomligt älskar aioli. Jag har det till allt! Det är det godaste som finns.

Idag åt jag isbergssallad. Och jag lovar och svär att den smakade sött i min mun (????).

Någon som har nåt bra sockerfritt matrecept? Utan pasta eller mjöl förstås. För min fantasi är slut.