Idag har jag suttit och skrivit en överklagan till försäkringskassan angående deras beslut att inte ge mig havandeskapspenning. Jag har inte tänkt ge upp. Det hade varit en sak om jag hade kännt att okej, jag anses inte ligga inom gränsen till vad som är berättigande för att få den... bra med det. Men att dom skrev att min arbetsförmåga inte sänks med minst en fjärdedel stämmer ju inte nånstanns! Och att mitt arbete inte anses vara tillräckligt påfrestande för att jag inte lyfter mer än 12kg var en väldigt konstig motivering? Är jobb bara påfrestande om man lyfter saker som är tyngre än 12kg?? Men om man gör det 100 gånger på en dag då? Eller som när jag är vid bordet och ska fylla på mat och inte har en chans till fem minuters vila ens en gång, är det inte jobbigt bara för att jag inte lyfter x antal kg? Jag känner att dom har tagit fel beslut för att dom inte kan veta vad det är jag egentligen gör. Så jag har ingående skrivit vad alla mina arbetsuppgifter går ut på och kopierat packlistor och lite annat från jobbet så att dom ser att det är väldigt mycket och väldigt tungt och stressigt. Jag tycker att mitt jobb var stressigt redan innan jag blev gravid. Det är jobbigt nu och jag tycker att jag har rätt att få havandeskapspenning. Får jag det inte efter detta brev så vet jag då inte vem som ska få det...? Men jag känner mig nöjd, nu kan jag inte göra mer.

Vad händer idag då? Har inte gjort så mycket mer än att skriva och posta det där. Har varit på ÄP med johan sofie nisse och charlotte och ätit pizza. Onyttigt och onödigt... men det var gott... =) Jag och sofie delade på två så vi skulle få så mycket smakupplevelse som möjligt. Så det blev en halv ostkant och en halv panpizza. Fast jag orkade inte så mycket pizza för salladerna dom hade var så goda så jag var typ mätt innan dom kom, dålig planering.
Sen for killarna till winroth och vi tjejjer gick på ica och köpte godis för att spä på onyttigheterna ytterligare. Sen gick vi också dit men insåg ganska snabbt att det inte var rätt plats att befinna sig på. Winroth satt klistrad framför datorn och spelade wow, medans johan och nisse satt och tittade på och tyckte att det var väldigt intressant och spännande?? Det visade sig att dom rent hade gått dit för att se han spela då det var nåt nytt som kommit som dom inte har tillgång till för att dom själva spelar för lite. Och snälla gud, låt inte min karl komma upp i den nivån av spelande att han har rätt att spela det också! Fattar verkligen inte grejen med wow.... Nog kan jag förstå att det kan vara roligt. Men att det kan ta upp så mycket av ens tid och styra ens dagliga rutiner?! Skulle aldrig låta ett spel styra mitt liv. Eller rättare sagt så skulle jag inte planera min vardag runtomkring ett spel. Finns det tid över och man har lite att göra eller lust att göra nåt kul då sätter man sig. Min filosofi. Dom som spelar wow kan inte svika dom andra som spelar och är styrda av tider dom ska samlas för att tillsammans klara av vissa bossar. Suuuuuuck?
Så får väl se när hajna kommer hem. Jag var ju sugen att se casablanca som vi fick låna igår... Bara dega framför en film. Jag tror det var pizzan som gjorde mig så slö....

Tänkte jag skulle uppdatera er om hur det går med våra husplaner. Vi har ännu inte hittat ett hus som båda gillat och vill köpa. Vi tänkte köpa Ola Bergs hus, norrbottensgården på gammelvägen. Vi trodde t.o.m att det var klart och att vi skulle få tillgång till det den 1/6. Sa upp lägenheten, satt typ två timmar på banken för att gå igenom lån och allt, och sen en dag kläcker han ur sig att han måste vara ärlig och att det finns fler som är intresserade av affär så han skulle fundera ett par dagar på vem som skulle få köpa det. Besvikelsen jag kände då gick inte att förklara. Visst förstår jag att han vill att det ska kännas rätt och måste få sälja till vem han vill, men vi tyckte ju att han kunde ha sagt det på en gång så vi hade sluppit allt det onödiga vi gick igenom samt besvikelsen då man ställt in sig på att äntligen få ett hem att starta sin familj i. Både jag och Johan tycker fortfarande att huset är fruktansvärt fint! Man kan flytta in i det som det är också, och det har inga renoveringsbehov. Men när dagarna gick och han inte hörde av sig började vi fundera på hur vi vill ha det egentligen. Vill vi ha ett jättedyrt, men dock jättefint och fräscht hus och sen inte kunna göra så mycket mer? Eller vill vi satsa på ett billigare hus och renovera med tiden och samtidigt ha råd att åka på semestrar och unna oss lite i vardagen? Helt plötsligt så insåg vi att det kanske var bra att han gjorde som han gjorde för våran egen skull (tycker dock fortarande det var dålig stil), så vi har råd att renovera klart i stugan och vinterbona den och så. Vi tycker ju om Njallejaur och vårat mål är ju att vi ska kunna vara där så mycket som möjligt framöver. Men med ett huslån på 1.3 milj så har man nog inte råd att lägga en bräda där på flera år. Så vi tittade på tre andra hus nu i veckan. Ett av dom föll varken mig eller johan särskillt i tycke och smak. Det var dåligt läge och rätt känsla infann sig inte alls på det som låg på västermalm. Sen det som låg på altuna, skansgatan. Det huset tyckte jag verkligen verkligen om! Det fanns mycket att göra på det och det var ju en stor nackdel med tanke på att utgångspriset var 740 000... Men jag såg framför mig "här kan man göra så, och ändra på det..." och så älskade jag gården! Johan tyckte dock inte om det alls. Han gillade övervåningen och tomten och alltanen, men sen var allt galet. Han hade inte alls rätt känsla och när vi pratade om det sa han att han ville inte bo där. Och då går det ju inte... Sen det på östermalm var ju bara galet att han följde med på egentligen eftersom att han redan hade bestämt sig för att det inte var rätt hus för oss på grund av läget och de nära grannarna. Vi tittade på det iaf och det var jätte fräscht och fint invändigt! Men liten tomt och grannarna tätt inpå som sagt.
Så vi har fortfarande inte hittat oss något hus tyvärr. Men vi fick ju ta tillbaka uppsägningen så vi blir väl kvar här i våran lägenhet ett tag till...

Beslut
Färsäkringskassan har beslutat att du inte får havandeskapspenning.
Du arbetar som ekonomibiträde där det förekommer tunga lyft upp till 12kg. I arbetet ingår att packa varor, fylla på mat och porslin. Diskning samt lagar mat och står i kassan. Du får inte havandeskapspenning därför att försäkringskassan bedömer att graviditeten inte har minskat din förmåga att utföra ditt arbete med minst en fjärdedel.

Fy vad jag är uppriven just nu kan jag tala om. Testa ställ dig på mitt jobb och göra de uppgifter jag utför varenda dag och påstå sen att det inte minskat min förmåga att utföra arbetet med en fjärdedel?! Jag kan inte göra allt längre och jag får ofta be andra lyfta det som är tungt och jag stressar så att det känns som jag ska lägga mig ner och dö!! Det kan inte vara hälsosamt nånstans! När jag kommer hem från jobbet har jag så ont i vaderna och ryggen att det känns som man ska avlida! Men inte en gång har jag klagat, för jag har tänkt att jag bara behöver uthärda några veckor till... Ursäkta mig, men hur fan kan ni i hemtjänsten få detta och inte jag?! Jag förstår inte...

Här kommer bilderna. Brukar jämt skriva att det kommer sen så ids jag aldrig lägga upp, tänkte bättra mig på det.
Bodysar som vi fick av Emilie, tack  gumman!=)


Och det stickade som Siv gjort. Sött va!!=) Ser dock betydligt större ut än i verkligheten...


Och så mina nya kläder

Det blev inga fynd för mig igår. Eller jag köpte mig en klänning och en tunika som man kan ha till sommaren, men några byxor lyckades jag inte hitta, trots att jag testade vartenda par jag såg kändes det som. Suck... Det enda stan gav mig igår var dåligt självförtroende! Varför känner man sig alltid blek, fet, finnig och allmänt ful efter en sväng på stan?! Jag tror det är provhytterna och dess ärliga strålkastarljus som man inte är van att se sig själv i... Näe, ussh!! Över till nåt trevligare!
Fick två jätte söta baby bodys av Emilie! Vårat barns första köpta klädesplagg. Farmor siv har hunnit sticka en jättefin kofta och en mössa till som vi fick förra veckan också. Ska ta bilder men jag orkar inte nu.
Näe, sängen för jag är trött. Imorgon ska vi titta på hus. Spännande!

Har precis avnjutit min frukost i tv soffan till "vakna med the voice". Jag älskar vakna! Finns inget bättre program att kliva upp och starta dagen till. Förra veckan hände en väldigt rolig grej som jag bara måste skriva om. Katrin Zytomierska var nämligen gäst i studion denna dag (hon brukar vara där någon dag varje vecka men kommer inte ihåg vilken dag det är), det är så roligt när hon är gäst! Mest för att jag tycker att hon är så fruktansvärt omogen för sin ålder att det är pinsamt att hon inte inser det själv. Hennes samtalsämnen och hennes språk och attityd passar på vilken 14årig upprorisk tonåring som helst! Iaf så börjde hon prata om att nu har blondinbella tabbat sig på riktigt! Hon har nämligen varit otrogen mot sin Nils! Haaaa! Nästan lite skadeglad? Och Josefin bara "ja. men, vad har du för bevis för det då? Man kan ju inte bara gå och peka ut folk som otrogna utan att kunna bevisa nåt". "ja, men jag vet att det är sant, det kommer från en säker källa"... Okej? "men du har inga bevis eller så typ ett födelsemärke nånstanns eller en bild eller nåt"...
Dom frågade varför hon sa just detta och Katrin sa att man måste berätta om man vet. Om det hade varit någon av hennes vänninor så hade hon ju sagt det på en gång. Hon sa att hon kände ju inte Nils men kände med honom och ville att han skulle få veta hennes misstag. Om någon är otrogen så ska den drabbade få veta detta på en gång, det är fel att smyga runt med sån information om man sitter på den....
Till slut säger Katrin att hennes säkra källa är karln som hade sex med Isabella och tydligen är vän med Katrin. Varav Josefin utbryter "men kan du inte säga hans namn".... Och Katrins underbara svar, som bara motsäger allt hon hitills sagt.... "Nej, men det kan jag inte göra. Han har nämligen flickvän och allt...." SMART!
Detta program är skoj. Dom har roliga gäster och är grymma programledare så slå på 5:an om ni äter frukost mellan 6.30 - 9:30 nån dag!=) Kanske ni tajmar in det med Katrin, haha!=)

Har än en gång fått komma till insikt att mina kläder är alldeles för små när jag inte ens längre får på mig mina mamma jeans som jag inhandlade för någon månad sen!! Snabbt går det kan jag tala om... Jag måste köpa byxor som inte trycker sönder bäbis. Tänkte satsa på nå mjukisbrallor istället för mamma byxor. Dom blir ju för små ändå...
Så det blir stan i dag och jag kan ju säga att det känns jobbigt redan nu! Jag haaaaaaaatar stan! Det är så jobbigt att gå i alla affärer i flera timmar och förstöra en hel dag för att känna sig helt värdelös när man sen kommer hem med ett par sockar. Det är så det brukar gå för mig. Och stå i kö för att prova ett plagg och trängas med en massa människor och bli hungrig och svettig och allmänt less. Näeee. Shopping är inte min starka sida, men idag måste jag lyckas!

Jag sov inte ett skit natten till igår, alltså onsdag natt. Jag var så trött så trött! Jag somnade på Turras soffa i vidsel till och med. Så sängen var efterlängtad då jag väl kom hem. Men lillen i magen ville inte att mamma skulle sova, så enkelt var det! Aldrig har det varit så oskönt att ha dig i magen som då. Det sparkades och bubblade och lät hemskt gjorde det. Hela tiden kom det ett bubbel längst ner i magen som steg upp mot halsen och avslutades i en stor oskön rap. Och det var inte på grund av "mig"... Hela magen kändes som en karusell. Detta resulterade i att jag var världens surkart igår! På jobbet sa till och med Kerstin "värst vad du såg allvarlig ut idag"... Mm, jag kanske lyckades få mig en timmes sömn så det var ju ett under att jag stod upp överhuvudtaget. Jag var ju tvungen att spärra upp ögonen i en stirrig blick för att dom inte skulle somna... Jag orkade heller inte ta itu med nåt igår kväll på grund av tröttheten och grinig som en unge var jag! Så all packning inför resan som bär av på ca 45 minuter har jag fått ta itu med på morgonen. Jag känner mig gode så stressad. Och vad gör man, jo, sätter sig här och skriver. Jaja, egentligen ville jag bara informera er om att nu drar vi och blir borta över helgen. Den ska bestå av skoterfärder, roliga spel, sena kvällar, tidiga mornar och sjukt smarrig mat. Det lät väl underbart! Näe, nu ska jag fortsätta packa så jag är klar då Johan kommer och hämtar mig! Glad påsk på er!!

Är det en sak jag har lärt mig i livet är det att om det låter för bra för att vara sant så är det förmodligen också det. Ingenting ska gå lätt och smärtfritt... Jag tror inte på nåt först jag har det svart på vitt helt enkelt. Men den här gången hann jag få drömmar och visioner... Jag har hunnit fantisera ihop nåt som aldrig fanns, för att jag trodde. Och jag började göra det fast min första magkänsla sa "gör det inte". Så tårar har runnit ner för mina kinder, och drömmar har än en gång gått om intet. Nu håller hela mitt inre fast vid det sista hoppet och det är det värsta som kan hända en! När man först blir ledsen/besviken, när allt man gör är att hålla fast vid det sista hoppet, och det släcks. Snälla snälla få mig inte att mista tron på hoppet!

I helgen har vi varit till Umeå, och hälsat på Tobbe, Louise och lilla Agnes. Johan plockade upp mig på jobbet så vi åkte på en gång då jag slutade i fredags.
Fredagen var rätt så lugn. Vi såg på talang och slö tittade lite på andra tv-program medans vi surrade om allt möjligt.
Lördag klev vi upp och följde dom för att se Agnes på barndans. Dom var så söta så jag kunde dö! Fast Agnes var lite blyg och gjorde inte så mycket. Men när Johan gick ut ur rummet för att gå på toa, då vände hon sig om och sa "men vart är johan"?? Så nog märkte hon att vi var där! Sött... hon tycker som om honom ;)
Vi gick allihopa och tog en fika. Sen gick vi lite på stan och kollade barnvagnar (vilken djungel!) och annat smått och gått. Johan köpte sig sina fjällräven byxor som han letat efter hur länge som helst och jag hittade mig ett par stövlar på rea som man kan ha när man är i stugan.
Sen åkte vi hem och slappade ett tag tills det var dags för middagsplanerna. Vi bjöd även in Johanna som man inte träffar allt för ofta! Och Olov kom. Det vart trerätters som bestod av het räksoppa, laxgryta med pressad potatis och grillade rotfrukter, samt pannacotta gjord på vit choklad med hallonröra till. Så gott det var! En riktigt trevlig kväll blev det! Vi spelade killarna mot tjejjerna i ett spel som hette nåt liknande där vi tjejjer skulle svara på killfrågor och vice versa. Det var gode så jämt men vi tjejjer vann iaf. Kul kul. Och sen hann vi även med lite pictionary. Tyckte synd om olov som hamnade på mitt lag, jag kunde inte ens rita en eld!! Suck. Johan och johanna utklassade oss totalt men tobbe och louise var också bra på att rita.
Sen igår blev det att gå på en lång promenad med hund och barn efter el ljusspår. Det var skönt med frisk luft men av någon anledning var alla totalt utmattade denna söndag... ? Hehe =) Undra om det var den som satte sina spår...
Efter att vi halv sovit vid teven en stund åt vi middag för att sedan rulla hem och det kändes som en evighet innan vi var framme. Tre timmar kändes som 6....
Åh, Agnes var så söt. Hon ville att bäbisen i min mage skulle komma ut och leka med henne i hennes rum. Hon pratade ganska mycket om bäbisen i min mage men hon förstod att den var tvungen att stanna ett tag till där inne. För i slutet av helgen så sa hon "bäbisen får inte komma ut än och leka"... Charmtroll!

Okej, nu när så många bett om att få se förändringen så kommer här bildbevis. Skäms på mig som varit så dålig på att ta kort! Men imorse blev det ett...

Första bilden V.9+1

Andra bilden V.24+4


Lite har den ju växt krabaten!

I måndags bestämde vi att på onsdag blir det palt till middag. Så vi bjöd in Sofie och Nisse. Det slutade med att dom två, Josef, Jonas, Johan W, Martin, Turid, Lotta och Sammy plus jag och johan satt runt bordet. Dock så hade sammy och lotta redan ätit, men vi andra 9 tröck paltar som aldrig förr. Så kan det gå! Jag har inte tänkt ta åt mig äran av palten heller (känns inte riktigt rättvist), utan det var Johan och Turid som skötte palten medans jag stod för dukning. Fast jag rullade några stycken där på slutet. Säkert dom som gick sönder... Riktigt gott var det och jag kan tala om att det känns i magen nu! Fan vad mätt jag är... Så det har varit full rulle här hemma kan jag tala om! Nu ska jag krypa ner i sängen och läsa en stund hade jag tänkt. Om jag nu kan... Om möjligt så kan det bli ännu svårare att koncentrera sig för alla tankar som går runt i huvudet än vad det var igår! Men dom är fyllda av glädje!;)

Jag vill inte ens skriva om det på min blogg. Min största rädsla är att någon ska fatta tycke för detta underbara hem som jag så mycket vill ska bli mitt, och "sno" det från oss. Men igår var vi och tittade på norrbottensgården på gammelvägen. Det var stort, det var fint, det var underbart. Jag kunde rent se våran familj där i tankarna och höra barnfötterna springa runt över golven. Jag blev kär. Johan blev kär. Hans föräldrar blev det med. Och det var dyrt... Mycket dyrt. Jag kunde nästan inte somna i natt. Skulle läsa, men mina tankar som vandrade runt i huvudet efter visningen gjorde det totalt omöjligt att koncentrera sig på bokläsning. Jag har drömt om det där huset hela natten! Vi får se hur detta går. Håll tummarna för oss!