Inte riktigt mitt gung...

Den sista veckan har verkligen inte varit min vecka!!
 Det började med att jag körde i diket när jag skulle in till Luleå för att följa Sofie när hon skulle tattuera sig.
Ingen farlig avåkning. Jag skulle stanna och tanka i antnäs, men den där jävla pumpen ville inte sammarbeta med mig så min bil rullade därifrån lika törstig! Och när jag skulle svänga ut på vägen så svänger jag på ratten ena sekunden och den andra sekunden så har jag inte längre någon bekväm sittande ställning... Jag vet att jag tänkte, vad fan hände?! Där jag körde var det inte någon väg. Men det såg inte jag. Det var bara snö överallt. Och diket det hade drevat igen så naturligtvis prickar jag det! Det blev inga skador på mig, och inga större skador på bilen heller. Och jag fick hjälp av en lastbilschaffis så ganska snabbt var jag tillbaka på vägen, men då var jag tvungen att uppsöka min far så att han kunde hjälpa mig med bilen. När vi äntligen var klara och jag ringer upp Sofie för att säga NU KOMMER JAG! Ja, men tror ni inte hon redan var klar då!! Så jag fick mig ingen sån där första bra look, då det var inplastat när vi väl möttes upp... 
 
Dagen efter blir jag väckt av min telefon som alla andra mornar när jag ska jobba. Men inte av alarmtonen, utan av ringsignalen! Det tog en stund innan jag insåg att det var någon på andra sidan som ville prata med mig, för jag trodde att jag snoozade minsann. Då hade jag försovit mig!! 
 
Sen har jag haft diverse problem med kroppen, och i torsdags blev smärtorna för starka att uthärda med alvedon så jag uppsökte läkare. Jag har en inflammation i högra axeln. Jag blev faktiskt lättad att det "bara" var det, eftersom att jag har haft väldigt ont i bröstet och även tappat känseln i lillfingret, och tappat kraft i hela handen så har man ju som varit lite smått orolig att det skulle vara nåt "värre"... 
Jag var nog inte den smartaste som gick på jobbet med det här idag och igår, men jag tänkte härda ut när jag nu har semester i hela 16 dagar!! Om det blir någon semester återstår att se. Just nu känner jag mig mest som en grinig kärring... Men julledig, det ska jag iaf vara tillsammans med resten av familjen!:)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Lilla söta rara du....du måste vara rädd om dig!!!!

2012-12-19 @ 00:03:53
Postat av: Ida

Haha, ja men visst var det gulligt!
Man kan verkligen få höra helt underbara saker. Dom är så logiska dom här små, och följer minsta lilla infall ;)
Det kan ju göra ens dag då man får höra någon sån där härlig observation som bara kan komma från ett barn!

Låter som att du skulle ha behövt nått upplyftande efter det där!

2012-12-20 @ 18:30:04
URL: http://elfvin.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0