Så mycket bättre
Jag fullkomligt älskar det här programmet!!
Man får inblick i artisternas liv, och alla har dom levt dom på hårda sätt, har historier att berätta som gör dom mänskliga på nåt sätt... Innan var dom bara. Artister...
Darin har växt för mig, och hans tolkningar är ju fantastiska!! ♥
Klicka på länkarna för att se dessa fantastiska klipp!!!
Darin - I can´t get you off my mind (som jag för övrigt älskar med miss Li!)
Darin - Astrologen (hur ofta har man inte nött den här i tonåren med Magnus Uggla?! Med Darin får den nytt liv...)
Darin - En apa som liknar dig (denna har jag faktiskt hört för länge sen, men den fastnade aldrig... Kanske förr i tiden var det inte rätt "sjanger"... nu tycker jag den är bra med både Darin och Olle, för jag har äntligen tagit till mig texten - och tolkar den som jag vill!)
Nu blir det många låtar, men här kommer den som faktiskt fick mig att lipa!!
Miss Li - Nåt för dom som väntar (kan man annat än älska denna kvinna?!)
Imorgon är det dags igen - Don´t miss it!
Du får inte
Du kanske tycker att jag verkar hård.
Men jag försöker bara skydda mig själv...
Du får inte knacka på min dörr
Om du inte är beredd att komma in
Du får inte göra om mitt namn
Och börja kalla mig för din
Och du får inte vandra på min väg
Utan att visa mig ditt mål
Och inte stjäla av min godhet
För att fylla upp ditt hål
Och du får inte riva mina murar
Som jag omsorgsfullt har byggt
Om du inte skyddar mina drömmar
Så att jag kan somna tryggt
Och du får inte ha mig som en dröm
När jag vill va din verklighet
Och du får inte säga att du hoppas
Om du inte tror du vet
Men du får ta den tid du behöver
För att förstå vad är det du vill
Du får be en bön att tiden
Du behöver räcker till
Och du får samla dina tankar
Så att två själar kan få ro
Och så att allting som vi lovade
Oss själva, kan få gro
Du får inte andas på min panna
Och inte få mig falla mer
Om du inte sen kan stå för
All den oreda du ger
Och du får inte röra vid mitt hjärta
Som om allt var uppenbart
Men jag önskar inget hellre
Än att du gör allt emot mig snart
Du får ta den tid du behöver
För att förstå vad det är du vill
Vad är det du vill?
Du får be en bön att tiden
Du behöver räcker till
Och du får samla dina tankar
Så att två själar kan få ro
Och så att allting som vi lovade
Oss själva (kan få gro)
Du får inte röra vid mitt hjärta
Som om allt var uppenbart
Men jag önskar inget hellre
Än att du gör allt emot mig snart
Om du inte är beredd att komma in
Du får inte göra om mitt namn
Och börja kalla mig för din
Och du får inte vandra på min väg
Utan att visa mig ditt mål
Och inte stjäla av min godhet
För att fylla upp ditt hål
Och du får inte riva mina murar
Som jag omsorgsfullt har byggt
Om du inte skyddar mina drömmar
Så att jag kan somna tryggt
Och du får inte ha mig som en dröm
När jag vill va din verklighet
Och du får inte säga att du hoppas
Om du inte tror du vet
Men du får ta den tid du behöver
För att förstå vad är det du vill
Du får be en bön att tiden
Du behöver räcker till
Och du får samla dina tankar
Så att två själar kan få ro
Och så att allting som vi lovade
Oss själva, kan få gro
Du får inte andas på min panna
Och inte få mig falla mer
Om du inte sen kan stå för
All den oreda du ger
Och du får inte röra vid mitt hjärta
Som om allt var uppenbart
Men jag önskar inget hellre
Än att du gör allt emot mig snart
Du får ta den tid du behöver
För att förstå vad det är du vill
Vad är det du vill?
Du får be en bön att tiden
Du behöver räcker till
Och du får samla dina tankar
Så att två själar kan få ro
Och så att allting som vi lovade
Oss själva (kan få gro)
Du får inte röra vid mitt hjärta
Som om allt var uppenbart
Men jag önskar inget hellre
Än att du gör allt emot mig snart
Sängen full
Inatt har det inte blivit någon effektiv sömn kan jag säga.
Men det var mysigt på sitt sätt, från och till!
Men det var mysigt på sitt sätt, från och till!
Först kom Ronja in till oss och ville ligga bredvid mamma. En stund senare höll jag evigt säkert på att skita ner mig när Bella står vid min sida av sängen och stirrar på mig som kvinnan ur "the ring". Näe, nu var jag taskig. Men jag var fortfarande drömmandes, i nån maris (kan inte komma ihåg nu vad jag drömde). Och hon är ju alltid söt!! Men det var väääääldigt mörkt. Och jag blev vääääääldigt rädd.
Har ingen aning om hur länge hon hade stått där, men hon sa nåt i stil med att hon aldrig trodde mamma skulle vakna. Men herregud, sa jag då. Det är ju bara att klättra upp! Sagt och gjort, och då var sängen full.
Efter en massa sparkande mellan flickorna flyttade jag mig och la mig mellan dom. En arm i fejjan, en spark i magen och massa stånkandes hit och dit lyckades vi nog somna allihopa.
Men då ramlar Ronja naturligvis ur sängen. Ingen liten smäll det. Huaa... Sen var det slut på sömnen. Tror inte flickorna sov en sekund efter 5. Men när pappan klev upp med dom fick jag sova en stund... Och jag säger en sak.
Never again.
Never again.
Man är inte så smart när man är trött, men nästa gång kommer jag att ta mitt täcke och min kudde och placera mig i någon annans säng!
Men underbart!
Bella - Du är bäst mamma!!
Jag - men tack gumman, vad glad jag blir när du säger så!
Bella - och du är fin också, och såååt.
Så... Fin, söt och bäst från en ärlig mun, dagen kunde inte sluta bättre!;)
Mosters gulle!
Igår fick vi vara barnvakt åt Fanny. Under dom tre timmar som hon var hos oss (vaken hela tiden) grinade hon till en enda gång, och det var när vi prövade lägga henne på mage. Det var verkligen ingen hit!:)
Men annars var hon så nöjd och snäll! Och Bella tog bra hand om lillkusinen sin;)
Hon hade visst lite mat varstanns när vi var klara med middan.
Bella fick hjälpa till, men till skillnad från mig så lyckades hon ju iaf träffa munnen...:P
♥
Tack för allt stöd, för alla fina kommentarer som jag har fått.
Det värmer mitt hjärta när det känns kallt och sorgligt.
Jag frågar mig själv om det är normalt att vara så här ledsen?
Man kan väl inte säga att det skulle vara onormalt att känna sorg, men stundvis känns det verkligen jättetungt:(
Som om jag skulle ha förlorat någon som redan fanns. Det är väl det att man hunnit vara så lycklig i flera vekor, sett fram emot, längtat och hunnit börja planera, och så vänder allt totalt.
Jag vet att det inte är över, jag vet att fler chanser kommer.
Antar att man måste få vara ledsen ett tag, så kommer man tillbaka sen...
Men tack för fina ord ♥
Vi tar nya tag...
Jag försöker hitta tillbaka till en stämningsfull vardag, efter en hemsk veckas avslut.
Jag hade aldrig kunnat tro att det skulle kännas så här tufft.
Fast vi nästan redan upplevt det, fått samma besked. Kanske därför det gör så ont, och känns så tomt. För man trodde någonstans att man kunde andas ut...
På farsdag började jag blöda, och jag fick panik. Jag blev lugnad från alla håll och kanter med meningar som att det är ganska normalt, och att många gravida kvinnor blöder, och ibland vet man inte varför.
Måndagen när jag fick ringa till gyn kunde inte komma snabbt nog...
Där var alla tider slut, men jag blev lugnad med samma ord, och fick en tid i torsdags.
Skulle blödningen öka eller jag få ont skulle vi åka in akut. Men jag fick aldrig ont... och jag började inte blöda mer, det var ungefär samma. Mest när man torkade sig som det kom på pappret... Jag hade ju en liten gravidkula på magen, och ville inte tro det värsta, samtidigt som jag på en dag inte kände av spänningarna i brösten längre.
På nåt sätt har jag varit inställd på att det skulle gå som förra gången, att vi skulle få ett glatt besked. När jag fick komma in och göra ultraljudet så var det som sist, han letade och letade, och sa ingenting på en lång stund.
Sen kom orden... "nej, tyvärr... jag kan inte hitta något som tyder på liv".
Inget hjärta längre som slog. Det hade stannat... :( Någon gång efter att vi varit där sist...
Åh, vad jag grinade! Jag hörde inte vad han sa för jag hörde bara mina egna tankar neeeeeej! Jag kunde inte tro det. Jag ville inte ta in det... Och på vägen hem efter en lång tystnad i bilen var jag tvungen att fråga min svärmor som följde mig, "är det verkligen dött"... Jo Zara, sa hon och kramade min hand, och då sprutade tårarna som jag försökte hålla inne.
Vi åkte upp till kåbdalis bara familjen över helgen, och under dom dagarna har jag insett vilken tur vi har haft.Som har fått världens finaste två flickor!!! Så underbara och välskapade som man kan bli, min stolthet ♥
Det var inte vår tur den här gången:(
Men vi tar nya tag!
Äntligen på plats
Halloween
Jag vill börja med att tacka för alla fina kommentarer och gratulationer! Både här och på FB. Jag blir jätteglad när jag ser allt fint som ni skrivit!:)
Halloween då idag. Vad hittar vi på hemmavid?
Så här nånting ser jag ut idag...
Jag har nog aldrig i mitt liv varit så här snuvig förut. Och jag får panik av det!!
Dagen började med otrivin nässpray för att det var så täppt att jag inte fick någon luft. Efter att jag sprayat två gånger och näsan bokstavligen bara forsar så köpte jag hem en comp spray som ska attackera även rinnsnuva... resultatlöst. Två dassrullar senare blev jag less och gick och köpte en mentholspray för den är ju oslagbart bäst... Den rensar ju lixom både snor, baciller, näshår och hjärnan på väg upp...
Jag inser ju att jag har överdoserat idag, men jag klarar inte av att inte kunna andas!
Sen läser jag bruksanvisningen där det står att nässprayerna jag använt en sisådär 6 gånger idag inte ska användas av gravida kvinnor. Jamen det kändes ju GREAT!
Ska jag vara orolig nu?
En pumpa har vi lysandes här iaf.
Och en supersöt tjej var det som hjälpte pappan att göra den!
