Smaken av blod
Inatt har jag sovit två timmar. Ungefär 4 timmar för lite för att jag ska vara dräglig att vara med. Ungefär 6 timmar för lite för att jag ska fungera som person.
Det fanns två orsaker till att min sömn blev störd.
1. Min karls telefon!!! Snälla ni, om ni läser min blogg. Sluta skriva på hans facebook under nattetid. Han är en sån som går runt med FB i tfn, och den piper så fort en annan människa precis har vänt en hamburgare, eller lagt upp en bild på nån spännande muskel som inte fanns innan gympasset. Så irriterande att jag börjar höra crazy frog i mitt huvud, och då kan man absolut inte somna!
Den andra och största orsaken till min sömnbrist handlar om tandläkarskräck. Jag blir alltid orolig innan jag ska gå till tandläkaren. Egentligen vet jag inte varför, för jag har väldigt fina tänder och ännu har inte något jättetraumatiskt hänt. Tills idag. Jag visste, visste, visste!! Att tandläkare är onda. Jag hade tid kl 7 för att dra ut min visdomstand som inte gör annat än att jävlas med mig. Hela natten har jag oroat mig för smärtor och blod. Och extremt spruträdd är jag! Inte för att jag för en sekund övervägde att inte ta den. Men jag hade gärna sett att man fick alterntivet narkos som bedövning.
Jag kommer dit. Det känns inte alls bra. Men tandsköterskan lyckas lugna mig litegrann med att jag ska få bedövning och det kommer inte kännas någonting. Hon ljög!!! Sprutan gjorde ju jätteont! Jag började till och med gråta! Sen började det kännas som att jag var med i värsta skräckfilmen. Dom täckte över hela mig med en pappersduk som bara hade ett hål för munnen. Så fick jag en skymt av sköterskan och hon såg nog paniken i mina ögon genom hålet (som egentligen var avsett för munnen) för hon sa om och om igen, att allt bara skulle vara så hygieniskt som möjligt. Jag blev hög av ångorna från spriten dom använde till att rengöra allt. Det är jag visserigen glad för...
Det tog en hel evighet att göra allt i rummet sterilt. Men efter en lång väntan var det hela i gång. Tandläkaren satte sina verktyg i min mun och tre gånger fick jag skrika efter mer bedövning.
Nej, nu tänker jag inte skriva mer om detta. Traumatiskt.
Bara att det aldrig slutar blöda. Jag håller på att kräkas av blodsmaken, usssh!!
Nu ska jag lägga mig ner och vila. Min make tog barnen och flydde fältet. Jag ville följa, men han påstod att dom flydde från mig. Typiskt.
Det fanns två orsaker till att min sömn blev störd.
1. Min karls telefon!!! Snälla ni, om ni läser min blogg. Sluta skriva på hans facebook under nattetid. Han är en sån som går runt med FB i tfn, och den piper så fort en annan människa precis har vänt en hamburgare, eller lagt upp en bild på nån spännande muskel som inte fanns innan gympasset. Så irriterande att jag börjar höra crazy frog i mitt huvud, och då kan man absolut inte somna!
Den andra och största orsaken till min sömnbrist handlar om tandläkarskräck. Jag blir alltid orolig innan jag ska gå till tandläkaren. Egentligen vet jag inte varför, för jag har väldigt fina tänder och ännu har inte något jättetraumatiskt hänt. Tills idag. Jag visste, visste, visste!! Att tandläkare är onda. Jag hade tid kl 7 för att dra ut min visdomstand som inte gör annat än att jävlas med mig. Hela natten har jag oroat mig för smärtor och blod. Och extremt spruträdd är jag! Inte för att jag för en sekund övervägde att inte ta den. Men jag hade gärna sett att man fick alterntivet narkos som bedövning.
Jag kommer dit. Det känns inte alls bra. Men tandsköterskan lyckas lugna mig litegrann med att jag ska få bedövning och det kommer inte kännas någonting. Hon ljög!!! Sprutan gjorde ju jätteont! Jag började till och med gråta! Sen började det kännas som att jag var med i värsta skräckfilmen. Dom täckte över hela mig med en pappersduk som bara hade ett hål för munnen. Så fick jag en skymt av sköterskan och hon såg nog paniken i mina ögon genom hålet (som egentligen var avsett för munnen) för hon sa om och om igen, att allt bara skulle vara så hygieniskt som möjligt. Jag blev hög av ångorna från spriten dom använde till att rengöra allt. Det är jag visserigen glad för...
Det tog en hel evighet att göra allt i rummet sterilt. Men efter en lång väntan var det hela i gång. Tandläkaren satte sina verktyg i min mun och tre gånger fick jag skrika efter mer bedövning.
Nej, nu tänker jag inte skriva mer om detta. Traumatiskt.
Bara att det aldrig slutar blöda. Jag håller på att kräkas av blodsmaken, usssh!!
Nu ska jag lägga mig ner och vila. Min make tog barnen och flydde fältet. Jag ville följa, men han påstod att dom flydde från mig. Typiskt.
Kommentarer
Postat av: Ida - Mamma till Vilda ღ
Oooooh så hemskt. Jag har enorm tandläkarskräck, och lämpligt nog har jag också otroligt kassa tänder. Är jättelängesen jag var dit nu, och jag känner verkligen hur många hål jag har. En del riktigt stora, gissar jag. Detta gör mig ännu räddare att gå dit. Fyfan så hemskt det kommer vara den dagen jag går. Kommer få rycka ut hälften av tänderna. Helt sjukt att du vågade gå dit för att dra en tand. Mig hade dom fått klubba och släpa dit i håret ;p
Trackback
